Dagarna rusar förbi

Jag vet att jag inte är ensam. Erkänn att ni också gjort det. Försökt starta bilen med hemnyckeln. Försökt låsa upp ytterdörren med elektroniska bilnyckeln.

Det var en gång en ren. Och den var god. Sen var det hjortron. Och lite vin. Och en drink. Och en Cola. Det svåraste att beställ var ändå läsken. -En Cola, tack. -Förlåt? - En Coca Cola. - Va? - En Cola, tack! -Jaha jaja... Det tog en stund. -Ursäkta, min Cola? -Jaha förlåt! Jag hörde Tequila och Rom och Cola och jag vet inte vad. Varsågod!

Gick en sväng på stan. Behövde kika på ett par skor. Råkade snubbla in på en väskbutik. Såg nångot om 50%. Jag slog till. Ordinarie pris 199:- Röd lapp på väskan 99:- Kom till kassan som visade 49:- Ibland har man tur. Ibland är det halva reapriset!

Jag shoppar en del. Och jag brukar inte bli ifrågasatt särskilt ofta. Även om en del saker kan verka lite korkade. Men nu har jag fått försvara mitt inköp: en Termoskopp för 29 kronor från Biltema. "När ska du använda den?" "Den kommer att gå sönder" "Inte kan det väl funka, den kommer inte hålla varmt" Jag hade tänkt ha den till kaffe i bilen. Men min sambo verkade störa sig på denna kopp. Inget är så heligt som kaffekoppen... Eller? Det slutade med att han fick inviga den. Jag har inte använt den ännu...

Såklart jag skänker bort lite av mitt blod, för de som kan tänkas behöva det. Men jag har haft ett långt uppehåll i och med graviditet. Och nu är jag skrajsen. Lite mer än jag var tidigare... Men nu i veckan kom jag på att jag skulle åka och träna. Men så känner jag mig lite lat. Och då kom jag på den briljanta idéen att jag åker till blodcentralen istället. Det är på tiden. Och vad synd, för efter jag gett blod så kan jag inte träna. Och sedan åker vi bort. Och sedan ska vi på marknad. Och sedan börjar dagis. Och sedan börjar jobbet. Och jag har slut ursäkter. Så jag kanske åker och tränar då... I alla fall var poängen med det här blogginlägget att jag vill så gärna slippa träning i veckan så jag åker och ger blod. Som jag är ganska skrajsen inför.

Vi har ett ganska stort kök. Men ett ganska litet köksbord. Och vi har vår egna lilla plats runt detta bord. Men platserna varierar om någon underlig anledning. Frukost: Jag sitter på höger sida, vänd mot fönstret och sambon på vänster sida, vänd från fönstret. Lunch: Jag sitter på vänster sida, vänd från fönstret och sambon på höger sida, vänd mot fönstret. Middag: Jag sitter på vänster sida och sambon på höger sida. (Kvällsfika: valfri plats i soffan framför TV:n) Platserna vid frukosten förstår jag. För han brukar läsa tidningen på morgonen och då är den platsen den mest logiska att sitta på. (Minns inte riktigt varför, men man får bäst utrymme eller nåt) Det konstiga är att vi sedan byter... Jag förstår det inte... Och jag kan inte sluta tänka på det.

Vad kallar man motsatsen till bloggtorka? Bloggstorm? Kanske. Hur som helst. Ni som vill: - Take cover for it's about to rain blogginlägg! Ni andra: - Sit tight, blogginlägg is loading as we speak.