Dagarna rusar förbi

Ni vet det finns ju frön i paprikor. Och det finns ju också i spansk peppar. Ni vet kanske också att dessa har en tendens att smita iväg åt alla håll och kanter medan du rensar bort de. Ibland kanske de hamnar på golvet. Jag ser dottern hålla i ett frö. - Nej inte i munnen, hinner jag säga medan jag undrar om det är ett paprika frö eller peppar frö och om hon redan haft det i munnen. Svaret på båda frågorna syntes ganska fort. Rynkan i pannan. Hur hon räcker ut tungan. Smackar lite och ut med tungan igen och pekar på den. Lite dreggel på hakan. Då får man glass fast att det inte är lördag.

”Like” En liten knapp som visar att man bryr sig. Inget fel i det. Men att gilla något förändrar inte världen. Likes är inte pengar. Eller? Yohio och Schyffert testar: I klädaffären På restaurangen Hos barberaren Så gilla gärna UNICEF (och det här inlägget) men ta också chansen att förändra världen på riktigt! På unicef.se/poliovaccin kan du köpa vaccin som räddar barns liv.

Det tog mig två veckor att hitta och köpa rätt gardiner. Det tog mig tre veckor tills jag hängde upp de. Det tog mig fyra veckor att fålla och stryka. Nio veckor... Nu hoppas jag bara att det inte syns exakt var jag ledsnade på att stå och stryka.

Keep your children indoors. Mensmonstret härjar på gatorna. Imorse sminkade jag mig och insåg att jag köpt fel smink. Å den kärringen! skällde jag rakt ut åt den snälla flickan som sålde mig sminket. Fast alltså, hon var ju ingenstans nära. Jag stod ju liksom i mitt badrum. Och hon var säkert hemma hos sig helt ovetande. Så ingen skada skedd. Förutom att jag visste att nu är det dags att börja käka ipren.

Världsdel efter världsdel blir poliofri och möjligheten att helt radera den dödliga sjukdomen från jordens yta är inom räckhåll. Det är ingen lätt uppgift men det går. Och du kan hjälpa till.  Förra året upptäcktes endast 650 fall av polio i världen. Det är inte många men bara några få fall gör att sjukdomen sprids och skördar barns liv. För att helt utrota polio krävs att man vaccinerar varenda unge i varje by. Det gör UNICEF. Genom världens största hälsokampanj ser de till att miljontals barn världen över får vaccin och skyddas mot sjukdomen. Köp vaccin och hjälp till att utrota polio! unicef.se/gavoshop/poliovaccin För att barn ska få ett fullgott skydd behövs tre doser vaccin. I UNICEFs gåvoshop kostar 60 doser 72 kronor. Det räcker för alltså för att rädda livet på 20 barn. Foto Pelle Bergström/UNICEF

En blogg på det här stället erbjuder tjänsten att man kan se Sidvyer per land. Och jag måste erkänna att jag inte förstår varför jag har så pass många sidvyer från Ryssland. Nedan är den senaste månaden: Is Russia on to me?

Jag sjunger i bilen på väg hem från affären.Tänk er också hur jag sjunger högre och högre, likt Robin gör på radion: Isn´t it crazy..y Isn´t it crazy..y It´s all because of You..u.u..u..u All because of You..u.u..u..u It´s all because of You..u..u..u – Oho All because IDIOT!! ..u – Oho I know that if the sky would fall I´d survive it all Because of You..u..u..u – Oho Idioten var filuren på motorcykel. Denne körde om bilen som jag mötte - i ögonblicket vi passerade varandra.

Ibland är man ensam. Och ibland kan det vara riktigt kul. Jag gjorde det "förbjudna". Jag gick på bio - ensam! Ville så hemst gärna se The Host på bio och fick plötsligt väldigt bårttom så jag hann inte kolla om någon ville följa. När jag gick till kassan för att köpa biljett var jag tvungen att säga "en biljett" två gånger för hon förstod inte första gången. Sedan frågade hon "Visst är det länge sedan du var här nu, eller har du bara undvikit mig". Hur jag ska tolka det har jag inte riktigt bestämt mig. Gick från kassan och började sms:a till sambon för jag tyckte i alla fall att kommentaren var lite rolig. Men då fick jag slut batteri. Så då var jag plötsligt inte bara ensam - jag var inte ens uppkopplad! Väl i salongen fick jag sitta och skratta åt reklamerna på egen hand - och vet ni, då var de inte roliga?! De brukar ju annars vara så roliga att sitta och kommentera med sitt sällskap. Så jag nöjde mig med att betrakta personerna omkring mig. Killen ...

Måste erkänna att jag blev förvånad när sambon satt och granskade våra gardiner i lördagsmorse. Tills han gick och hämtade flaggan. Då förstod jag. Och nu hänger den där. Inte nog med att den är väldigt fin och vi visar att vi hejar på Luleå Hockey. Den sprider ett rött ljus i hela vardagsrummet. Och ger oss och våra grannar något att prata om. Speciellt grannpojken på 5år -"Varför har ni så? Men min pappa hejar ju på *PIIIIP*".

Jag: Vad vill du äta till middag? Agnes: Haburgar Jag: Nej, hamburgare åt vi ju igår. Ska vi äta lax? Agnes lyser upp och nickar. Sedan springer hon till pappa i vardagsrummet och ropar: GLASS!! Blev visst lite fel det där...

När vi är på väg till dagis. Jag lägger overallen på golvet. Ber dottern hoppa i overallen. Då springer hon fram tar sats och hoppar i den. Sen går hon därifrån. Overallen ligger kvar på golvet. Jag tror det är en miss i kommunikationen. Min tanke när jag säger "hoppa i" overallen är nog inte samma tanke som hennes.

Inte nog med att jag försökte ta en tugga av min mobil. Jag knäade cola flaskan så jag fick en liten fläskläpp. Alltså ibland fattar jag inte hur jag lyckas...