Dagarna rusar förbi

Idag blev jag rörd och nästan tårögd. Anledning? En kollega har bakat till två fikat, bara för att. Och gjort en egen liten Moa allergi vänlig kaka. Det här med nya miljöer är jag inte alltid så bra på. Men det här kan nog gå bra. Jag ska bara börja våga lita på folk igen.

Vi åkte till isborgen i stan i helgen. Dottern frågar om jag tror någon bor där inne. - Kanske, säger jag, men då tror jag de fryser. Ibland känner jag lite extra mycket att jag bor på helt rätt plats. Jag älskar min stad.

Jag måste bara få säga att jag har haft en riktigt bra helg. Det började med lyx på fredag och avslutades med mys på söndag. En sån där helg då allt bara funkade. Allt flöt på lätt (fråga inte min man bara, han hade en händelse men då var inte jag med, så det räknas inte med här) och vi gjorde trevliga/roliga/nya/mysiga saker. Helt underbart. Fler sådana helger tack! Eller jag ska väl inte bara beställa så där och säga "tack". Saker blir vad man gör det till. Så jag ska ju såklart vara delaktig i skapandet av härliga tillfällen.

Gick till Kulturens hus på lunchen. Snabbt och smidigt. För mig i alla fall. Inte för Alf, 80 bast, med rullator. Men han hade minsann pallrat sig dit han också. Och han fick sig en liten pratstund. Varje röst räknas. Din också!

På vägen till eller från jobbet så brukar jag råka ut för mina highs or lows när det gäller min tro på världen. Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Nyheterna på radion brukar påverka mig starkt. Tydligen. Jag var på väg hem och hörde om en kvinna i Indien som blivit utsatt för gruppvåldtäkt . Tårarna rann för denna stackars kvinna och alla andra kvinnor som drabbas av mäns våld. Den kvällen läste jag artikel efter artikel om våldet, om offren och deras anhöriga. Tills jag inte orkade mer. Tills jag gick för att sova. I min säng. I min trygga lilla värld. Och jag mådde så dåligt. Några dagar senare kom det tårar igen - men denna gången var det glädje. Massbröllop på Grammy-galan. Den lycka som de paren kände tillsammans med hela publiken. Deras oförglömliga ögonblick. Jag såg på klippen. Lyssnade på musiken. Om och om igen. Tittade på bilder på de nygifta parens glädjetårar. Tills jag gick och la mig. I min säng. I min trygga lilla värld. Och mådde så bra. Sådär pendlar det. ...

Det började med att jag inte riktigt fattade hur länge jag skulle vara hemifrån. Sen flög tiden förbi. Och solen sken mest hela tiden.   Dagen efter biokväll. Den är tom. Provhytt i butik i Stockholm - agerar klädhängare. Världens godaste hallon cheesecake. Jag stönade inte. Men bara för att det satt folk runtomkring.  Öl, vin och kaffe. Som vilken annan dag klockan två.   Laddar inför grillning. Jag skruvade ihop två av de. On my way home. Rulltrappa upp från tunnlarna. Hemma. Idag på jobbet. Uppsala - I miss you!

Ibland är man ensam. Och ibland kan det vara riktigt kul. Jag gjorde det "förbjudna". Jag gick på bio - ensam! Ville så hemst gärna se The Host på bio och fick plötsligt väldigt bårttom så jag hann inte kolla om någon ville följa. När jag gick till kassan för att köpa biljett var jag tvungen att säga "en biljett" två gånger för hon förstod inte första gången. Sedan frågade hon "Visst är det länge sedan du var här nu, eller har du bara undvikit mig". Hur jag ska tolka det har jag inte riktigt bestämt mig. Gick från kassan och började sms:a till sambon för jag tyckte i alla fall att kommentaren var lite rolig. Men då fick jag slut batteri. Så då var jag plötsligt inte bara ensam - jag var inte ens uppkopplad! Väl i salongen fick jag sitta och skratta åt reklamerna på egen hand - och vet ni, då var de inte roliga?! De brukar ju annars vara så roliga att sitta och kommentera med sitt sällskap. Så jag nöjde mig med att betrakta personerna omkring mig. Killen ...

Ett litet leende på läpparna. När kidsen visar vad de går för.    

Ibland känner jag att man behöver lite mer perspektiv i livet. Och då tänker jag på min fina jordglob. Tänk på hur många människor som bor i Sverige. Och tänk på hur litet Sverige är i jämförelse med andra länder. Och tänk på hur många människor som bor i de länderna.  Och tänk på någon du älskar. Hur mycket du älskar en människa. Och tänk på att du inte är den enda i Sverige som älskar någon. Och tänk på att Sverige har ganska lite människor i jämförelse med hela världen. Tänk på vad mycket kärlek det finns i världen. Och av de fyra gånger som jag skrev "människor/människa" så skrev jag "männsikor/männsika" fyra gånger.

Minns ni sommaren? När solen aldrig går ner. När ljuset är där hela tiden. När man försöker hålla det ute om nätterna men det finns inga rullgardinen i världen som håller det borta? När solen kikar in mest hela tiden. Well, det var läng sedan. Nu är den saknad. Och så hände det. På morgonen när jag stod och väntade på bussen. Ljuset slog mig. Förvånat såg jag att solen var på väg upp. Klockan sju!

Jag erkänner. I'm hooked. Beroende. Jag vet att att det inte är bra för mig. Men jag måste få min dagliga dos. Flera gånger om dagen. Jag ser det när jag blundar. Jag drömmer om det när jag sover. Dargonvale..... Denna vackra Blue Fire dragon, lyckades jag avla fram efter många många försök. Och lyckan när jag fick en Sun dragon så at jag hade både Sun och Moon. Hjälp mig någon.

Julen närmar sig och jag har gått completely jul bananza crazy. Med julgran och allt. Ny. från Rusta. Lägg märke till "julgransstjärnan". Vet ni hur svårt det är att hitta snygga sådana som inte väger tio kilo och bryter hela toppen på granen? Jag var i farten innan julgranen också. Och utökade vår samling julstjärnor. Från 2 stycken till 3. Nedan ser ni nytillskottet. Jag älskar den! På nära håll. Och på fem meters avstång. Men inte 15. Då ser den lite udda ut. Men det är grannarnas problem.

Och tillsammans gick vi mot slutet. En magisk kväll!  Ibland kan man nog tro att jag är yngre än vad jag är. Jag tror jag var mest exalterad av alla i hela tjejgänget. Jag kommer knappt ihåg middagen innan bion...

Ibland har man små problem, ibland har man stora. Jag brukar ha stora problem när jag ska köpa ny tandborste  för att det finns för många val, men i helgen var det inga problem alls. Problemet låg egentligen i att jag hade glömt min tandborste hemma när vi åkte för att hälsa på släkten. Och det är bara på byns lanthandel som jag inte har problem att köpa en tandborste. För de har bara en sort. Äntligen! Någon som gör det enkelt för dig.

Och för er som missat det så släpps biljetterna imorgon. Syrran ska ställa klockan och boka tidigit på morgonen. För att få bästa möljliga platser. Till hela gänget. Snart smäller det. Bara 39 dagar kvar. Twilight - Breaking Dawn, del 2 Uppdatering 2012-10-15 Vi hade fel. I alla iver så har vi läst Twilight när det har stått Twinight. Honest mistake! Så inge biljetter ännu...

De senaste dagarna har jag inte behövt använda rouge. Jag har ofrivilligt varit rosig om kinderna, konstant. Ungefär som när man druckit några glas vin. Ungefär som när man gått upp för trapporna. Ungefär som när man rodnar lite. Ungefär som när man käkar allergimedicin som ger en biverkning som gör att det hettar ordentligt i ansiktet. Tack och lov är idag sista dagen.

Igår trillade det ner i brevlådan. Mitt fina examensbevis!

Vi åkte till Storfosen. Det blev en hel del läsa om hur stark forsen är. Men det är ändå så att man inte riktigt kan fatta det. Av bara naturen. Vi tog en liten promenad och här stannade jag för att posa med forsens krafter bakom mig. Kan väl erkänna att bilden inte riktigt visar riktigt hur mycket kraft det är i vattnet. Ser väl mest lite luddigt och mysigt ut. Eller?

Måste erkänna att det kändes lite läskigt. Det hör inte till vanligheterna om man så säger. Söndag morgon, klockan 09.00, körde jag från Knöppelåsen till Bergnäset. Jag var verkligen inte beredd på vad jag mötte. Eller snarare vad jag mötte väldigt lite av. Bilar. Jag räknade ihop till att jag mötte 10 bilar och en lastbil. Det kändes kusligt. Som att världen hade blivit väldigt tom.... Eller var den bakis? Eller bara söndagstrött? Nu har det gått ett par timmar. Vi får se vad hemresan bjuder på. Is anyone out there?

Okej. Kort meddelande. Jag råkade göra en korkad sak i helgen. Vi badade bastu vid havet. Riktigt härligt var det. Efter en stund kände vi att vi ville svalka av oss med ett dopp. Så vi sprang ut och hoppade i. Super skönt! Inte alls så kallt som man hade kunnat tro. Men. Jag hoppade i med glasögon. Jag kom upp utan. Borta....