Dagarna rusar förbi

Gick igenom min kalender för 2015. Passande att göra en liten summering/tillbakablick. Vet inte om jag blir nå klokare av det men ändå. Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? Mycket. Gick på pedikyr. Var på husvisning. Besökte dietist. Födde barn. Och det har jag gjort tidigare men det känns ändå som något jag aldrig gjort för ena födseln var inte den andra lik på något sätt.  Genomdrev du någon stor förändring? Familjen växte från tre till fyra.  Blev någon/några av dina vänner föräldrar? Många nykomlingar i år. En del rookie föräldrar.  Vilket datum från 2015 kommer du alltid att minnas? Maj 2015 kommer jag alltid minnas. Stor sorg blandades med stor glädje. Jag sa farväl till min farfar. Några dagar senare sa jag hej till min nyfödda son. Vilka länder besökte du? Endast Sverige tyvärr.  Bästa köpet? Nya datorn. Bryr mig inte om att min make är skeptiskt. I love it! (I love IT, hahahaha...) Gjorde någonting dig riktigt glad? Dottern...

Ibland undrar jag om vi lär våra barn fel. 90% av gångerna medan barn är små så tar det på skorna på fel fot. Tänk om det egentligen är rätt? Jag kan ha nämnt det tidigare. Nu har jag funderat på om det är liknande koncept med de små kartongerna som man brukar ha medicin/salvor/hårfärg och dylikt i. För 90% av gångerna så öppnar man på fel sida så att instruktionen är i vägen. Eller vänta nu... Glöm det. Det kanske är meningen kom jag på. Tillverkarna vill nog att man läser varningstext och instruktioner, men jag är nödvändigtvis inte så noga. Nåja. Vad mer finns det för exempel? Jo, what's the deal with NumLock? På privata/personliga datorer har jag aldrig upplevt det men på skola och jobb. Varför låser dessa datorer siffrorna när hamnar på logga in sidan? Hur många gånger har man inte svurit åt det? Det här är morgonsvammel på midsommarafton. Jag var egentligen för trött för att stiga upp. Dottern var för pigg för att ligga kvar.

Förstå vad jag känner mig lurad... Som att hela mitt liv varit en lögn. Varför har ingen sagt något? Dottern sjunger Blinka lilla stjärna på engelska. Eller ja, alltså hon sjunger twinka twinka och sen något obegripligt men med melodin på Blinka lilla stjärna. Då vill jag såklart sjunga med. Inser att jag bara kan de 2 första meningarna och typ sista biten av låten på engelska. Så jag youtubar. Och det är då jag märker det. Först tror jag att min första träff är någon låtsas träff och söker på nästa. Nä, den är också så. Så här har jag, sedan jag kan minnas, sjungit första två raderna i engelska Blinka lilla stjärna, : Twinkel twinkel little star How i wonder where you are Och så här är texten egentligen: Twinkel twinkel little star How i wonder what you are Till min förvåning och förfäran så är det inte "where". Det är "what"! Fatta! Fatta vad förvirrad jag är! Betyder det att den svenska är vad och inte var? Hur kan jag ha sjungit fel så länge? Det är...

Alla har vi brister. Mer eller mindre trevliga. Och jag har burit på just denna under lång lång tid. Men nu orkar jag inte dölja det nå mer.  I låten Dancing on my own med Robyn så trodde jag länge att hon sjöng: "I'm in the corner, watching you're kids hurt" Det var inte logiskt för fem öre, jag vet! Så jag försökte på alla sätt och viss lyssna på ett nytt sätt för jag var helt säker på att jag hörde fel. Men till slut gav jag upp och accepterade den hemska meningen. Tills en dag då de pratade om låten på radion. Om svartsjukan. Då trillade polletten ner. Då förstod jag vad hon sjöng egentligen.  I'm in the corner, watching you kiss her (Oh, oh, oh) I'm right over here, why can't you see me (Oh, oh, oh) I'm givin' it my all, but I'm not the girl you're takin' home (Ooh, ooh, ooh) I keep dancin' on my own (I keep dancin' on my own) När jag ändå håller på att erkänna en massa saker så kan jag säga att jag inte ...

Nog har vi varit tillsammans länge. Vi har upplevt mycket tillsammans. Glädje, sorg, skratt och gråt. Upplevelser man aldrig glömmer och sega kvällar i soffan uttråkade som få. Och film har vi sett. Bra och dåliga. En del som jag älskar och du hatar och tvärtom. Blir så ibland. När man står framför hyrfilmerna och inte kan bestämma sig. Ja men ta den då! Igår fick vi hastigt och lustigt låna en film av en kompis. Jag kollade på fodralet och insåg medan vi körde därifrån att vi redan hade sett den. Du såg lite fundersam ut men trodde på mig. Ganska bra minns jag att den var men att jag hade skrattat lite över hur överdriven den var. Action rulle. Om Vita huset och presidenten och terrorister. Såklart. Istället för att vi skulle se den igen så fick mina föräldrar låna den. Idag kom du och berättade att du tror inte alls vi har sett den efter att du fått utläggning om handlingen av mina föräldrar. Men jag minns exakt vad den handlade om och min och mina föräldrars beskrivning stämde...

En helt vanlig dag på jobbet: Moa, Luleå [09:09]: ok. växeln hörde av sig och undrade om vi kunde skicka över semesterlista så jag tänke fylla i lite av de som saknades. Emma, Sundsvall [09:09]: Jag fyllde i att malin var barnledig. Moa, Luleå [09:10]: nä för det gjorde jag :P Emma, Sundsvall [09:10]: Nä det gjorde jag... Moa, Luleå [09:10]: haha Emma, Sundsvall [09:10]: Fukade det inte? Moa, Luleå [09:10]: vet inte, men jag fyllde i det igår eftermiddag eller? Emma, Sundsvall [09:11]: Jag med... :) Moa, Luleå [09:11]: hahah aja det står där i alla fall Emma, Sundsvall [09:11]: ja precis... men jag lade till Tobias med... för han saknades Moa, Luleå [09:11]: nääää för det gjorde jag! Emma, Sundsvall [09:12]: Nä sluta nu!! Moa, Luleå [09:12]: du sluta! Några svängar till så hade det nog blivit catfight. Nåja det löste sig till slut. Vi hade båda rätt. Men en av oss hade gjort fel. Jag låter det vara osagt vem av oss.

Innan jag fattade att de sjunger "jag är för full, knuffas omkull" och inte "jag är för full, du fass omkull". Jag blev inte riktigt klok. Försökte verkligen förstå vad "fass" var i det sammanhanget. För alltså det är ju en bok om läkemedel egentligen. Men jag tänkte att det måste vara nån konstig slang som jag inte fattade. När poletten till slut trillade ner skrattade jag en liten stund för mig själv. Norlie & KKV - Där jag hänger min hatt

Det här med internet. Och boka biljetter. Det var bättre förr. När man ringde och pratade med någon i telefon. Det är så mycket teknik. Ingenting som funkar. Och ser man hur antalet lediga biljetter tickar neråt så blir man lite stressad. Nä, tacka vet jag kundservice. Och så får man prata med en trevlig ung tjej. Och nu har vi biljetter till The Twilight Saga, Breaking Dawn del 2!

Idag ska inte vara en sån där dag. Men nu råkade det blir det. En problemdag. Och jag orkar inte. Blir så less. Jag gillar att lösa problem. Men när inget, absolut inget, går som man tänkt... Många gafflar i vägen. Och det värsta är när man tror man löser ett problem men egentligen skapar ett annat. Som man tror man har löst. Men nä. Jag menar alltås att allt går fel. Jag kan inte ens stava... "alltås" var just ett snyggt ord. Nä, nu tar jag snart helg. Måste bara försöka reda ut dagens soppa först. Och det lär ta resten av dagen... Är det inte helg nu?

Nu kan jag inte tiga längre. Denna orättvisa. Detta hån. Förskräckliga orätt. Mot musik. Okej kanske inte så illa, men i alla fall: Jag gillar den inte. Nickelback-When we stand together. Jag menar hör inte männsikor att den består av en och samma ton heeeeela låten? Jag stört mig på denna låt en längre tid. Förstår inte dess popularitet. Så idag hände det. Lyssnade på radio och bästa Nickelback låten hade röstats fram av lyssnarna. Nickelback som för övrigt är ett band som jag annars gillar. Förutom denna förbannade låt. Och gissa vilken lyssnarna förstat fram!? Av alla Nickelbacks låtar. Nää.. Besviken. BESVIKEN! How you remind me. Den hade jag röstat på. Den är bra. Hade den vunnit hade jag blivit nöjd. NÖJD!