Året då allt förändrades. Och då menar jag allt. Inget kommer blir som det var. Det som hänt har gjort mig till en annan person och flera runt omkring mig. Kanske kommer jag förändras tillbaka men som det känns nu så tror jag inte det. Det var så mycket under 2019 som var fel. Så mycket att jag inte orkar tänka på det just nu. Trots allt det, så hände det mycket fint också. Att vi har kunnat stötta varandra, funnits där för varandra. Tack och lov för barnen och alla deras kusiner. I allt det mörka så har de spridit så mycket ljus. Alla kramar, alla skratt, alla tårar. Det känns fortfarande tomt men jag är så tacksam för allt vi har kvar. Ett nytt år. 2020. Det gör ingen skillnad. Fortsätter ta ett steg i taget. Lugnt och försiktigt.
Du får lära henne att vara ödmjuk. Min förra kille hade fräckheten att förödmjuka mig inför hans föräldrar för min oförmåga att skilja på höger och vänster. "Ditt andra höger.." Vafan! Så säger man bara inte! Det är ju svårt ju! Och när man kör bil så heter det faktiskt "min sida" och "din sida", inte något totalt obegripligt som höger och vänster! Och jag läste faktiskt i tidningen i vintras om att det egentligen är onaturligt för oss människor att ha koll på höger och vänster! Så du och jag är bara lite mer naturliga än omgivningen!
SvaraRadera