Det är på tiden att jag erkänner

Alla har vi brister. Mer eller mindre trevliga. Och jag har burit på just denna under lång lång tid. Men nu orkar jag inte dölja det nå mer. 

I låten Dancing on my own med Robyn så trodde jag länge att hon sjöng:
"I'm in the corner, watching you're kids hurt"
Det var inte logiskt för fem öre, jag vet! Så jag försökte på alla sätt och viss lyssna på ett nytt sätt för jag var helt säker på att jag hörde fel. Men till slut gav jag upp och accepterade den hemska meningen. Tills en dag då de pratade om låten på radion. Om svartsjukan. Då trillade polletten ner. Då förstod jag vad hon sjöng egentligen. 
I'm in the corner, watching you kiss her (Oh, oh, oh)
I'm right over here, why can't you see me (Oh, oh, oh)
I'm givin' it my all, but I'm not the girl you're takin' home (Ooh, ooh, ooh)
I keep dancin' on my own (I keep dancin' on my own)

När jag ändå håller på att erkänna en massa saker så kan jag säga att jag inte förstod texten till hennes låt Be mine heller. Det var egentligen snäppet värre. För där hörde jag inte ett enda ord förutom "Be mine" när hon sjöng raderna:
And you never were and you never will be mine
No, you never were and you never will be mine


Va skönt att slippa bära den här bördan själv... Tack för att ni förstår.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den som väntar på något gott...

Baby you can drive my car

Morgonstund har bitterhet i mun